Vill bara säga...

...att det är lugnt med stressen. Inser nu efter det att vi fått lite tröstande kommentarer och uppmaningar om att ta det lugnt att vi framställt det som att vi stressar ihjäl oss. Så är absolut inte fallet :o)

Allt är naturligtvis jättespännande och visst blir det akuta utryckningar med inhandling av diverse saker som saknas. Men både jag och Ö tycker det är bara roligt. Däremot hinner vi inte med allt annat som vi brukar. Utan vi känner ju verkligen av att det är på upploppet vi befinner oss nu. Men det är en positiv stress (än så länge)

Men TACK igen för er omtanke, den värmer :o)

Kram P.

PS. Imorgon kl 11.00 får ni gärna knipa med tummarna :o)