Idag känns det återigen mycket roligare allting. Tror jag drabbades av någon slags antiklimax när själva husbygget påbörjades iom grundläggningen. Vi har som sagt levt med tanken på detta hus LÄNGE, först fick vi bygglov; JIPPIE, sen krångla grannen och hela kittet drogs genom diverse instanser. I början firade vi för varje instans som blev klar! Att vi SKULLE få vårt bygglov godkänt var vi hyfsat säkra på redan från start men det tar ju sån evinnerlig TID för alla dessa kvarnar att mala...
Så nu när allt äntligen dras igång så BORDE man ju känna sprittande glädje...men det kändes bara...-Jaha..o nu börjar de med grunden...so what...jag tror det först när jag ser det
....lite så kändes det...
Så när de gjutit grunden ska jag släpa med mej Örjan ( tror iofs att han gladeligen följer med) ner till tomten och öppna en flaska skumpa och FIRA att den är klar...för lite skraj blir man ju..vill ju inte hamna i byggkoma redan innan huset ens är här :o)
Välkommen till oss
Här kan alla som vill följa vårt bygge och våra tankar kring det...resan har bara börjat...
Vi blir glada för varje liten kommentar vi får så lämna gärna en innan ni far vidare! Vi som skriver på den här bloggen är Petronella och Örjan. Bägge läser vi alla kommentarer men det är Petronella som står för svar på frågor och dylikt :o)
P.s Är ni ute efter korrekt svenska och en klar röd tråd ...ja då har ni hamnat helt fel..;o)2008-08-15
Startskotts-antiklimax!
Kram P.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag förstår att det blir lite antiklimax, tycker att det ofta blir så när man längtat efter nåt så himla länge. Dessutom inser man nog att den där grunden bara är början på en väääligt lång byggprocess. Men du, det är på gång i alla fall!!! Ska bli kul att följa bygget och se hur det växer fram :)
Kram,
Ann
Klart att ni ska fira! Det är nu det roliga börjar!, även om det såklart är jobbigt också.. men mest kul!
Känner precis igen mig. Tidvis känner jag mig också helt likgiltig, men nu vet jag att det är pga trötthet. Lyckokänslorna och pirret kommer tillbaka, jag lovar!!!
Att fira de små stegen fram till målet är ett bra sätt att stanna upp.
Korka nu upp skumpan och njuuuut av detta äventyr!
Kram //Charlotta.
Klart att ni ska skåla!
Jag LÄNGTAR efter att få hänga upp taglagskransen och fira att vi har kommit så långt.
Jag har haft förmånen att kunna grabba hammaren och göra en insats - det ökar entusiasmen vill jag lova!
Ha en bra helg!
Kram Anna
Självklart får ni fira när grunden är klar. Allt tar ju en sådan tid och för varje steg är ni ju en liten bit närmare.
Ha en skön helg!
Kram Ullis
Skicka en kommentar