I går när jag skulle ta min sedvanliga tur till tippen för att tömma släpet var det för mycket snö för att jag ens skulle våga mig på att försöka. Det fick istället bli att hjälpa Robban med att flytta grejer från hans vagnslide till hans snickarbod. Efter ett par timmars bärande kom Paulina ut och sa att maten var klar, sen blev det inget mer gjort i går. Kunde dock inte hålla mig från huset utan var ner sent i går kväll och bara stod utanför i snön och tittade. Det var stjärnklart och vindstilla - Hur fridfullt som helst.
Petronella ringde när hon var på väg till jobbet och sa att en ung kille fått soppatorsk en bit härifrån och undrade om jag inte kunde åka ner med lite bensin. Hon tyckte så synd om honom - Visst gjorde jag det...å han blev hur glad som helst. Det känns riktigt bra när man hjälpt någon så där...Tack Petronella för att du gav mig chansen...säkert...ja skojar inte...
Idag har jag mest tittat på film, men även hunnit med att veckohandla.
Nyss var jag ner till huset igen. Gick om kring i mörkret och kände av huset å det känns riktigt bra. Sopade också de nylagda golven och lade på tre stora masonitskivor på det ställe där jag tror att snickarna går mest.
Nu väntar jag på att Petronella ska vakna så att jag kan börja laga mat innan hon ska iväg till jobbet....
/Det var Örjan som skrev.
Våren är här – dags för en storstädning i garage och förråd
3 veckor sedan
1 kommentar:
Du verkar vara en riktigt snäll och genomgod människa Örjan, jag menar det, *skojar inte*. Inte bara för detta med bensinen, utan för hela ditt sätt när du skriver och hur du tänker.
Kram på dig!
Viveka
Skicka en kommentar